Fråga experterna om allt kring repslageri

Har du frågor kring repslageri så är du välkommen att få hjälp av våra experter. Det kan handla om metoder, tekniker, material, redskap osv. Hur splitsar man ihop två repändar? Hur skapar man en hållbar ögla på ett rep? Eller så undrar du kanske hur mycket tågvirke som gick åt för Ostindiefararen Götheborg? Det finns massor att klura på vare sig det handlar om praktiska saker i vardagen eller lite mer teoretiska frågor. Du måste inte vara båtägare för att fråga oss. Alla är välkomna. I mån av tid hjälper vi gärna till att besvara dina frågor.

Skriv frågorna i kommentarsfältet som du får fram genom att klicka på länken under rubriken. Alternativt att du klickar på rubriken. För då blir kommentarfältet synligt.

Kommentarer

  1. Hej jag heter jan kjälkervik har byggt en trämodell
    Av en engelsk fiskekutter prins Waldemar byggdes
    1892 den är 80 cm lång jag behöver tjärad snöre till
    Riggen hur gör jag när jag skall tjära snörena .
    Mvh jan kjälkervik

    • Börje Johansson säger:

      Hej och God fortsättning!

      Ursäkta sent svar, men Repslagarmuseet har varit stängt under helgerna…

      Vilken trevlig hobby du har! När vi på Repslagarmuseet tjärar garn, linor och snören, så använder vi en Tjärverk (maskin för varmtjärning av tågvirke) från 1930-talet. I maskinen värms dalbränd trätjära upp till lite över 60⁰ C. Sedan dras garn, snöre eller linor genom tjärkaret och spolas sedan upp på en rulle. Rullen placeras i en tjärbastu i 40-50⁰ C i några veckor, därefter eftertorkas det i omkring 6 månader i rumstemperatur. Därefter nystas eller spolas det om och sedan klart för användning/försäljning. Som du ser en ganska omständlig procedur! En bild på tjärverket bifogas.

      Vill du göra arbetet själv, så kan du späda ut trätjäran med balsamterpentin (mycket brandfarlig), i stället för uppvärmning och lägga snöre/linor några minuter i lösningen. Stryk av överflödig tjära, häng upp snörena till tork och vänta tills dom inte kladdar längre.

      Vi rekommenderar att du köper färdigtjärat garn från oss, vilket finns i metervara enl. följande:

      Typ Benämning Dimension Pris kr/m
      Snöre 6/1 4,0 mm 10,00
      Snöre 6/2 3,0 mm 8,00
      Snöre 6/3 2,5 mm 7,00
      Snöre 6/4 2,0 mm 6,00
      Snöre 6/10 1,0 mm 4,00
      Lina 2 mm 6,00
      Lina 4 mm 8,00
      Lina 6 mm 11,00
      Lina 8 mm 13,00
      Lina 10 mm 19,00
      Lina 12 mm 20,00

      Moms tillkommer inte, eftersom Repslagarmuseet är momsbefriat. (Ideell allmännyttig förening)

      Med vänliga hälsningar
      Börje Johansson
      museichef
      Repslagarmuseet
      Tågvirkesgränd 3
      446 37 Älvängen

      0303-749910, val 5
      070-3452980
      borje.johansson@repslagarbanan.se
      http://www.repslagarbanan.

  2. Hej,
    Vi har ett snöre av grovhampa i ett gulbrunt tunnkartongomslag som avbildar en hampaplanta med följande text på:
    Natur snöret, Grovhampa. Lyft upp fliken. Dra ut snöret inifrån. Snörets längd ca 20 meter. Dragstyrka ca 65 kg. Carlmarks Älvängen-Sweden.
    Vi undrar – ungefär från vilken tid är produkten och var har den sålts?
    Vår gissning är att repstumpen i den platta förpackningen var en souvenir som såldes på Repslagarmuseet i Älvängen, men när?

    Med vänliga hälsningar
    Vadim Azbel

    Facility Manager
    Projektsamordnare
    Arkivarie

    Centrum för Näringslivshistoria
    Grindstuvägen 48-50 | 167 33 Bromma
    Tel: 08-634 99 41 | Mobil: 0709 483 760
    E-post: vadim.azbel@naringslivshistoria.se

    http://www.naringslivshistoria.se

    • Börje Johansson säger:

      Hej och God fortsättning!

      Ursäkta sent svar, men museet har varit stängt under helgerna…

      Förpackningen med ”Natursnöret” var en konsumentförpackning. Grossistförpackningen innehåll 24 nystan. Den förpackning du har, kan vara köpt i någon butik eller på Repslagarmuseet någon gång från 1980-talet och framåt.

      I samband med Carlmarks konkurs 2003 inköpte Repslagarmuseet en hel del material m.m. på konkursauktionen. Vi har fortfarande några förpackningar kvar av Naturens snöre i vår butik.
      Skickar med en bild av ”Naturens snöre” samt en bild av en tidigare ”Give away”-förpackning med paketsnören (180 x 135 mm).

      Med vänliga hälsningar
      Börje Johansson
      museichef
      Repslagarmuseet
      Tågvirkesgränd 3
      446 37 Älvängen

      0303-749910, val 5
      070-3452980
      borje.johansson@repslagarbanan.se
      http://www.repslagarbanan.se

  3. Hej,
    Jag har hört att ”Röda tråden” är en tråd som användts som utgångspunkt/ centrumtråd vid tvinning av tågvirke/rep. Stämmer det?
    wikipedia skriver att röda tråden helt enkelt bara är/ var intvinnat i ”visst tågvirke” frånengelska marinen.
    Jag vill vete vilket som stämmer bäst.
    Tack för svar, Anders

    • Börje Johansson säger:

      Hej Anders!

      Tack för din fråga! Wikipedias är det rätta…

      Innan jag svarar på din fråga, så vill jag nämna några termer, vilka vi använder vid tillverkningen av rep av naturmaterial (förr oftast hampa): Av FIBRER (cellulosa) spinner man garn. Av två eller flera till ibland fler än 100 garn tvinnas en DUKT i motsatt riktning till garnspinningen (det är i mitten av denna man lägger in märkgarnet, så att det tvinnas in i dukten). Av två eller fler dukter (oftast 3) slår (lägger) man ihop en TROSS i motsatt riktning till tvinningen. Av tre eller fyra trossar kan man slå/lägga en KABEL, i motsatt riktning till trossen, som nu byter namn till KARDEL. Slås en tross eller kabel av fler än dukter/kardeler lägger man in en utfyllnad i mitten, en s.k. KALV. Den spiralformade rännan, som finns i trossar och kablar benämns TIR.

      Svar:
      Tågvirke, framför allt grövre, såsom trossar och kablar, tillverkat av olika länders marina flottor, märktes förr ofta med ett märkgarn. Märkgarnet var till för att identifiera tillverkare/ägare. Det sägs att man ville veta vem, som var ansvarig repslagarmästare, för tillverkningen av tågvirket, t.ex. vid rigghaverier beroende på undermåligt material…

      Svenska Marinens repslageri i Karlskrona (byggt år 1693) använde först ett vitt ullgarn, vilket ersattes av ett vitt bomullsgarn. I mitten av 1800-talet övergick man till ett blått bomullsgarn.

      Den röda tråden, var ett märkgarn, som användes i tågvirke från engelska flottans repslageri i Plymouth! De två andra av engelska flottans repslagerier, repslagerierna i Chatham och Portsmouth, använde gult respektive blått märkgarn.

      I andra länder användes märkgarn av samma eller andra färger eller ibland kombination av två färger. Även idag används märkgarn, då oftast för att vissa tillverkare, material och kvalité, eller en kombination av dessa.
      På Repslagarmuseet i Älvängen använder vi numer ett blått och ett gult märkgarn i de rep till tillverkar i samband med guidningar/visningar.
      På ovanstående närbild av garn, som tvinnas ihop till en dukt syns tydligt det blå och det gula märkgarnet.

      Med vänliga hälsningar
      Börje Johansson
      museichef
      Repslagarmuseet
      Tågvirkesgränd 3
      446 37 Älvängen

      0303-749910, val 5
      070-3452980
      borje.johansson@repslagarbanan.se
      http://www.repslagarbanan.se

  4. Lennart Stolpe säger:

    Hej,
    jag håller på att skriva en bok om förpackningspapperets historia i Sverige och kommer då osökt in på användning och tillverkning av papperssnören. Detta var en stor produkt under de två världskrigen, framför allt för användning som skördegarn, när avspärrning gjorde att det var svårt att få tag på jute eller sisal. Har ni någon information om tillverkning av papperssnören? Speciellt är jag intresserad av bilder, både på produkter och maskiner.
    Lennart Stolpe

    • Allan Nilsson säger:

      Hej Lennart! Din förfrågan är lämnad till Börje och Bernt på museet. Du får svar direkt därifrån.

  5. Ulle Östmark säger:

    Hej!
    Jag är ute efter draglinor åt häst. Repet behöver ha en brottstyrka på minst två ton, tåla väta och tåla den mekaniska slitning det innebär att dras mot trädstammar m.m utan att tappa för mycket av sin hållfasthet. Det är en fördel om repet inte är vasst att ta i eftersom det kommer att dras mot benen på hästen och jag vill ju gärna kunna ge honom en trevlig arbetsmiljö i skogen.
    Vilket rep rekommenderar du?
    Tack på förhand!
    /Ulle Östmark och nordsvenska brukshästen Glans.

    • Allan Nilsson säger:

      Hej Ulle!
      Det material som vi jobbar med är det samma som fanns förr också ute i skog och bland lantbrukare, tyvärr så slits det snabbt inom det området som du letar efter. Jag skulle råda dej att kika lite på båt och klättringssidan, alternativt på fallskydds sidan på nätet. Där finns det klassificerat bättre när det gäller brotts styrka osv. och där kan du förmodligen också hitta den mjukhet som du önskar. Mvh Allan

      En komplettering från Museichef Börje Johansson har tillkommit i ärendet som kanske kan ev. lösa ditt problem.
      Det Allan har svarat är korrekt, men bland de material, som användes var bland annat hästtagel (till dragning och körning – seldon och draglinor) samt djurhudar (älghud, renhud, oxhud m.fl. till gruvlinor och draglinor). Senast nu i söndags (25/10) tillverkade vi på museet ca, 16 meters tömmar av hästtagel. Detta arbete gjordes tillsamman med en hantverkare.

      Vi har tyvärr inga tabeller för hållfastheten för rep tillverkade av tagel eller hud. Återkom gärna, så kan vi förmedla kontakt med hantverkare.

      Börje Johansson

  6. Hej,

    Jag har juterep köpt hos er. 6 mm
    hur gör man bäst för att få det att damma mindre?
    går det tvätta/skölja/olja?
    hur då och med vad isf?

    Tacksam för all hjälp.
    /Malin

    • Allan Nilsson säger:

      Hej Malin!

      Vår repmästare har inte stött på problemet som sådant förut,
      men enligt gamla kända metoder kan du pröva lite med att fukta
      en trasa med vatten och stryka repet med. Pröva på en liten bit
      först så du ser om det hjälper, ev. kanske något bivax kan också hjälpa.
      Pröva även här på liten bit så att det inte blir för halt för ändamålet.
      Enligt råd från annan kund så kan kameliaolja fungera, men vi vet för lite
      om var man kan hitta denna produkt. Du får nog Googla lite på det.
      Hoppas detta kan hjälpa dig med problemet.

  7. Fredrik Johansson säger:

    Hej

    Behöver 50-60 mm eller tjockare.
    Inga långa längder, ska ha som list på ett spa bad.
    Något ni har eller kan tillverka ?

    Med vänliga hälsningar
    Fredrik Johansson

    • Allan Nilsson säger:

      Hej Fredrik!
      Vi har trossar i konsthampa som är 52 mm i diameter, vi har även cocos trossar i 90 mm.
      Om du ringer vår repmästare på museet, så kan han ge dig mer information.
      Mvh Allan Nilsson

  8. Joakim Johansson säger:

    Hej.
    Jag har rep av någon form av naturmaterial ( ca 25 mm) som jag använder till draglinor samt tömmar till mitt kallblod. Jag upplever att repen känns torra och porösa efter ett tags användning. Finns det något lämpligt sätt att behandla dessa med för att återfukta och minska förslitningen som inte ”kletar” av sig?
    med vänliga hälsningar
    Joakim Johansson

    • Allan Nilsson säger:

      Hej Joakim!
      Det är alltid svårt att i efterhand preparera ett rep. Det gör alltid göras vid tillverkningen. Men om du tar kontakt med Repmästarn på museet så kanske han kan ge dig några råd.

  9. Malin Wallin säger:

    Hej,
    Mitt namn är Malin Wallin. Jag jobbar som utställningssamordnare för en barnutställning på Havets Hus i Lysekil som handlar om Skagerraks Kapare under 1700-talet. Då vi bygger själva utställningsrummet likt en båt är vi på jakt efter rep till denna. Vi fick då tips att höra av oss till er för vidare hjälp.
    Vi behöver rep och fäste till en reling på ca 8 meter som vi tänker oss ska vara ca 5 cm i diameter. Denna ska delas upp på tre kortare längder (vilka jag kan återkomma med exakta mått). Dessutom behöver vi 3 meter rep med ca 2 cm i diameter. Är detta möjligt att beställa av er eller har ni tips på vart vi kan vända oss för att få tag på detta?

    Med vänliga hälsningar,

    //Malin Wallin
    0734-344471

    • Börje Johansson säger:

      Hej Malin!

      Tack för din fråga! Vi kan helt klart leverera det önskade repen. Vår ansvarige för repslageriverksamheten, Bernt Larsson, kommer att ringa dig i nästa vecka!

      Ha en trevlig helg!

      Med vänliga hälsningar
      Börje Johansson

  10. Alf Mölleryd säger:

    Hej,
    Jag har köpt ett 35 mm rep av Naturhampa och nu har jag insett att den var för inomhusbruk. Kan jag behandla den på något vis för att klara sig bättre ute? Den ska hänga mellan stolpar på en altan under en överliggare.
    Tack på förhand
    Alf

    • Allan Nilsson säger:

      Hej Alf!
      Då vi själva inte jobbar med utblandade produkter utan bara med ren och varm tjära när vi gör våra produkter, tog jag kontakt med Claessons trätjära och frågade dem om hur du kan förstärka skyddet en tid. Man kan blanda lika delar trätjära, rå linolja och balsamterpentin (finns även färdigblandad att köpa hos dom), låta repet ligga i badet och suga in lösningen unden någon dag eller så. Men det finns inga garantier på hur länge resultatet står sig då det kan variera i väder, fukt osv. För fler funderingar i din fråga får jag hänvisa till Claessons Trätjära i Göteborg. Lycka till!
      Mvh Allan Nilsson

  11. Lena Emanuelsson säger:

    Hej.
    Har en ide om att använda tjärad tamp som en del i en avskärmning på en altan. Jag undrar då om du har några tips hur jag ska blanda tjära/terpentin/linolja. Har tidigare gjort detta med blandningen 1:1:1. Hur länge rekommenderar du att tampen ligga i blandningen för att impregneras ordentligt?
    Var köper jag en bra billig tamp? Tjocklek ca 1.5-2 cm.

    Tack snälla// Lena

    • Allan Nilsson säger:

      Hej Lena!
      När vi tjärar rep så jobbar vi med ren och varm tjära, vi spär inte ut på något sätt. Vi kan hjälpa dig att ta fram helt färdigt material, om du tar kontakt med Repmästarn Bernt Larsson på museet så kan han ge dig både råd och allt som du kan behöva.
      Mvh Allan Nilsson

  12. Börje Johansson säger:

    Välkommen med dina frågor om repslageri i rutan här under.

    • Jan Burell säger:

      Hej.
      Vi ångvolontärer på Eskilstuna stadsmuseum kör bl a en stor ångmaskin som driver en generator via ett antal drivremmar av rep ca 2″ i diameter och en längd av ca 35 meter.
      Vi ser att det finns behov att byta ut dessa då de fladdrar kraftigt vid drift och kan orsaka en olycka om de brister pga av körningen sker för museets besökare.
      Då jag inte har Din mailadress kan jag ej skicka några bilder.
      Finns det någon som kan åtaga sig att göra sådana drivremmar?
      MVH
      Jan

      • Allan Nilsson säger:

        Hej Jan!
        Självklart ska vi försöka hjälpa till att lösa ert problem, om vi får ditt telefon nr, bilder och all information till repslageriansvarige på museet. Så kan vi höra av oss och se hur vi kan lösa problemet.
        Mvh Allan Nilsson

Lämna en kommentar

*